<3

Jenna...

Igår fick du en vuxen, stor, stark man att gråta som ett barn i närmre en timme.

Vi brukade skämtsamt säga att du skulle överleva oss alla. Så blev tyvärr inte fallet.

Hade du fått förbli skadefri är jag säker på att du blivit närmre 20 iallafall.

Du var så himla go sist vi träffades, när du lade dig på mitt huvud så att du liknade en afroperuk. Det är så vi kommer komma ihåg dig. Många härliga skratt.

Alla andra Änglahundar får passa sig nu när "Jennaralen" kommer upp och patrullerar bland molnen. Jag avundas dem.

Ha det bra, tills vi ses igen gumman.