Veckans filmvarning #455

Om du har en riktigt dålig dag, kaske ösregnar det ute. Kanske har du nyss blivit dumpad av flickan, sparkad från jobbet, petad från laget och sparkad på kulorna av en okänd snorvalp i Bankomatkön. Kanske sitter du hemma framför TV:n, som bara visar skit. "Glamour" och "21 Jump Street" exempelvis. Känn dig då jävligt lycklig och nöjd. Du tittar iallafall inte på detta möget:


Men det gör Butabi och Sessan just nu. För att fatta sig riktigt kort och koncist. Butabi lider. Charlies Änglar 1 var löjlig men ändå sevärdig. Uppföljaren är pure shit, smulorna i vinet, bajset på sitsen. En kolossal bottenfilm. Det faktum att den fått 4.8/10 på imdb.com är ett hån mot hela filmvärlden. Ett tips för ett långt och lyckligt liv: "Se ALDRIG Charlie's Angels - Full throttle". Änglarna är varken coola, häftiga eller heta längre. Bara patetiska och tramsiga. Allt utom Drew Barrymores karaktär som älskade både wrestling och monstertrucks. Och DET är inga tramsiga hobbys.

BUK-07: Förrutom Drew, vilka är de 2 andra skådisarnasom gör bort sig fullständigt i denna kalkonrulle?

London Calling #450

Årets bästa film hitills UTAN tvekan. Till och med lika bra som föregångaren "28 days later" och det är ett megabra betyg från Butabi som älskar (post)apokalyptiska och mystiska filmer som dessa. Se den, bli rädd och förskräckt och längta efter uppföljaren "28 months later" som antagligen även den kommer vara en fantastisk piece of art. Älska postern också för övrigt.

BUK-07: I vilken europeisk storstad utspelar sig "28 days later"?

Underhållning på Optimus Prime's vis

I mitten på det underbara 80-talet, då Butabis liv kretsade runt He-mans "Greyskull" och "Hot Wheels", tja då fanns det även ett annat fenomen som blev omåttligt populärt bland kidsen. Nämligen fenomenet "Transformers". Ni har alla hört talas om dem. Onda robotar som fightas mot snälla robotar. Den stora twisten är att dessa robotar kan transformeras sig till vardagliga "människo-prylar" som bilar, stereoapparater, flygplan och pistoler. För Butabi började det hela som leksaker och serietidningar. Vågar lova att Butabi hade nästintill samtliga dockor som släpptes i Sverige. Historien förtäljer tillochmed att "den äldre" åkte land och rike runt i sin lastbil för att hitta Transformer-brandbilen "Inferno" som slutligen dök upp i Tommelilla till den unge Butabis stora lycka. Efter leksakerna och tidningarna upptäckte Butabi Transformers hemma hos sin mormor, under en tid då kabel-TV var über modernt. Mormor hade både "Sky-channel" och "Super-channel" som visade typ He-man, Inspector Gadget, DJ Cat och just Transformers dygnet runt. Lycka. Butabis favorit bland robotarna var givetvis den goda ledaren "Optimus Prime". En klarröd, stor robot som kunde transformera sig till en trailerdragare med tillhörande släp (se bilderna)

Nu har det även, för första gången, kommit en "riktig" långfilm under temat Transformers. Butabi och Fabbe stack för att kolla den häromveckan. Överlag så var det bra action. Man kunder inte väntat sig mer. Feta effekter och bäst av allt: Optimus Prime var med och kickade ass. Varken Butabi eller Fabbe gick därifrån missnöjda. Nu ska ni dock få se det egentliga syftet med dagens blogg, ett filmklipp som Butabi sprang på webben. Galna människor, antagligen japaner, som byggt sina egna hemmagjorda Transformers-dräkter. Dräkter som kan "förvandlas" från robot till fordon till robot osv. Kolla in dem. Sjukt tuffa.

BUK-07: Vilken klubb spelar Fredde Ljungberg i för tillfället?

Optimus Prime: "Freedom is the right of all sentient beings"

Poster / filmen om Butabis liv

Ja, alla ni som läst inlägget innan. Här har ni postern till hela spektaklet. Snacka om Blockbuster ^^

Fritt fram för plagiering

Butabi och Kiwi hade en rolig diskussion för ett tag sedan, eller rättare sagt för jävligt längesedan, tror knappt att Kiwi kommer ihåg det ens en gång ^^ Hursomhelst så handlade diskussionen om uppenbara, självklara och stundtals skrämmande plagiat. Detta med inriktning på tecknad film. Om man chillar runt på fina hemsidan www.ginza.se och söker bland dess teckande DVD-filmer så kan man komma över "klassiker" till löjligt låga pris. "Lejonkungen" går för 49kr, "Skönheten och Odjuret" likaså. Fantastiskt med tanke på att dessa fina filmer brukar kosta en hel del med tanke på att det trots allt är Walt Zenga.. ehh.. Disney som ligger bakom dem. Glad i hågen för att man hittat ett riktigt kap klickar man in sig på filmen och vid första kollen ser det ut precis som Disneys verk. Om man dock gnuggar sömnen ur ögonen och granskar omslagsbilden lite tydligare så börjar man ana ugglor i mossen. Frågor som: "Brukar Disneys filmer vara så sugigt animerade?" och "Var Pocahontas verkligen bara 30 minuter lång?" börjar dyka upp. Ungefär nu går det upp för vederbörande att han blivit vilseledd, vilseledd av en "great big phony". Välkommen till plagiatens underbara värld.

Jepp, ordet PLAGIAT, är förklaringen. Du kan söka vilken Disneyklassiker som helst hos de stora "DVD-hemsidorna". I stort sett alla har fått sig en ofrivillig "remake" som är kortare, billigare och mycket fulare tecknad. Alla är de runt 30 minuter långa och kostar ca 49kr. Hur man kan lyckas komprimera en 120 minuters film till 30 minuter kan Butabi inte svara på. Vidare vill Butabi belysa att han inte hyllar Disney till skyarna och lider med dem för att nåt sugigt igelbolag "stjäl" deras sagor. Butabi är fullt medveten om att Disney inte författat "Ringaren i Notre Dame" eller"Aladdin" så visst hart även Disney "stulit" historierna en gång i tiden. Men det som är lusigt är att "30-minuters-remakerna" i regel kommer ut precis efter eller i samband med Disneys original för att liksom få chansen att surfa med på deras framgångsvåg. Och självklart är det säkert så att många kids och småbarnsföräldrar luras att köpa remaken med tanke på hur lika omslagen gjorts? Så sitter det nån skitdålig, gniden animerare och gnuggar handflatorna för att han lyckats "stjäla" av Disney istället för att undvika plagiatet och bli först med att teckna en annan historisk saga som till exempel "Pojken och Vargen" eller "Fula Ankungen" ^^ För att visa er alla vidden av dessa plagiat tänker Butabi visa er några av omslagen. Check 'em out...

Om det inte hade varit för Disneyloggan längst upp så hade Butabi aldrig kunnat gissa vilken som är "originalet" och vilken som är "3o-minuters-plagiatet". I detta fallet är tecknarnas stilar otroligt lika. Disneys är dock lite vassare och bättre finishad. Ja just det ja, Mulans sidekick är ju en liten röd drake i Disnets version. I plagiatet är han en röd apa istället...

Ett fall där plagiatet är bra mycket fulare animerat än Disneys. Det lustiga är dock de liknande poserna som "Ringaren" har på de båda bilderna. Märk dock glädjen i Disneys bild och rädslan/osäkerheten i plagiatet. Beror det på ångesten? Kanske vet "Ringaren" att han är ett plagiat?

På tal om liknande poser... här har vi plagiatens Rolls Royce. Hahaha, detta är så skrämmande att Butabi börjar asgarva så fort han kollar på denna bild. Har Disney Corp sett likheten mellan dessa bilder? Isåfall är det ett mirakel om ingen stämning gjorts. Bilden på Tarzan (eller Apornas Kung som han heter i plagiatet) är exakt samma på de båda omslagen, förutom att Disneys är klart snyggare stylad samt att man bytt ut ansiktsdragen och håret. Är det inte slående så säg? Ord kan inte beskriva denna bild.

Det finns en anledning till att Butabi tar upp detta ämne idag, typ mer än 1 år sedan han och Kiwi diskuterade det. Igår var Sessan och Butabi på "Bogge" för att hyra en rulle. Butabi skummade över hyllan med senast inkomna filmer och ögonen fastnade på denna som gjorde honom något förundrad. Första tanken: "Har den nya Pirats of the Carribean filmen kommit på hyrfilm INNAN den kommit på bio?".


Så är givetvis inte fallet. Filmen "Pirates Creek" påminner inte ens om filmerna med Jack Sparrow och Skarsgård och gänget. Handlingen är helt annorlunda. Men kolla in omslaget. Visst går det i det äkta "Carribean-stuket"? Om ni inte minns vad detta innebär så kolla in likheten när man ställer de båda omslagen bredvid varandra.

* Det grön-gula färgschemat

* Piratskeppet i bakgrunden


* Titeln i samma typsnitt(?), skrivet över en brun pergamentsrulle

Och värst av allt:



* Logotypen i form av en dödskalle med röd bandana och dubbla sablar!!!!! WTF!!!! PLAGIAAAAAT!!!!!

Det är nu man suckar djupt och förundras över hur låga människor och pengagalna typer kan vara. Fast så kommer den här oväntade twisten. Händelsen som kastar omkull hela historien. Som när det visar sig att pojkvännen är mördaren i Scream (sorry ni som inte sett den ^^). Behold the twist of Evil:

Det förmodade plagiatet "Pirates Creek" skapades 1998. Disneys "Pirates of the Carribean" skapades 2003.

Vem är det egentligen som plaggar vem? Har Disney även plagierat omslaget till "Apornas Kung" då de skapade sin "Tarzan"? ^^ Hehe, grym twist eller vad. För att citera ett gammalt sletet hårdrocksband med en osedvanligt ful lead-gitarrist: "Who made Who"?

För 1 år sedan: BLOGGTORKA

BUK-07: Vad kallas piraternas klassiska döskalle flagga?

Dagens Chuck Norris: "When the Boogeyman goes to sleep every night, he checks his closet for Chuck Norris"

Terror på Elmgatan (Månadens UFO)

** VARNING ** MAGSTARKT INNEHÅLL **

Prolog: Ni känner säkert till den kultförklarade filmserien "A nightmare on Elm Street" som handlar om den minst sagt psykiska mördaren Freddy Kreuger och hans eviga jakt efter ungdomar och barn. Freddy, som spelats av skådisen Robert Englund, är väldigt lätt att känna igen i och med hans något speciella utseende. Kraftiga brännskador över hela kroppen, en ful hatt, en röd-grön randig smutsig tröja samt hans knivbladsförsedda handske som han svingar efter sina offer. Som sagt så handlar filmerna i snabba drag om att Freddy hemsöker ynglingarnas mardrömmar och ställer till djävulskap för dem där. I seriens andra del "Freddys hämnd" så är han extra jävlig mot en tonårig pojke vid namn Jesse. Efter att ha blivit besegrad i förra filmen behöver Freddy lite hjälp för att komma tillbaka till sitt rätta jag. Så istället för att "bara" ta livet av Jesse så bestämmer sig Freddy för att ta över Jesses kropp helt och hållet. Man kan alltså säga att mördaren i del 2 är tonåringen Jesse fast besatt av den onde Freddy Kreuger. Jesse själv vill egentligen inte mörda någon men tvingas till det.

Butabi har nyss läst Aftonbladets nätupplaga och hittade en läskig artikel om ett tvättäkta psycho i London. Ladies and gentlemen, möt verklighetens Freddy Kreuger: Jason Moore, 27 år gammal.

Fast att arbetslöse Jason inte ser lika hemsk ut som sin idol Freddy så verkar han vara nästintill lika galen. I augusti satt Jason hemma med sin polare John-Paul och drack cider och snackade skit. Efter ett tag tog John-Paul ett sömnpiller och däckade i Jasons soffa. Den skräckfilmsgalne Jason smög sig då ut i byrån och trädde på sin hemmagjorda knivhandske, precis en sån som hans idol i filmerna, Freddy Kreuger, brukade sprätta upp sina victims med. Han kastade sig sedan över sin.. ehm.. vän som direkt vaknade av smärtan då knivarna skar in i hans kropp. Han blev skuren i både ansiktet och bröstet och läget var länge kritiskt. Han överlevde dock. Under rättegången berättade Jason att han var besatt av alla skräckfilmer och att han sett alla Elm Street-filmerna minst 20 gånger, senast tillsammans med John-Paul precis innan överfallet.

Domaren Michael Pert: "Du är en extremt farlig man."

Försvarsadvokaten Philip Gibbs: "Han är en väldigt skadad individ som inte förstår sitt eget agerande."

Ja att komma fram till att Jason var extremt farlig hade man inte behövt vara kvantfysiker för att reda ut. Däremot passar advokatens beskrivning av sin klient exakt in på det vi snackade om i prologen, karaktären Jesses situation. "Skadad person som inte förstår sitt agerande"... för att Freddy Kreuger tagit över hans kropp och fått honom att göra saker... Är Jason verkligen sinnessjuk eller har mannen från hans mardrömmar tagit kontroll över hans gärningar? På riktigt...? *GULP*

One, two, Freddy's coming for you
Three, four, better lock your door
Five, six, grab a crucifix
Seven, eight, better stay up late
Nine, ten, never sleep again!

För 1 år sedan: HBGW Wrestlemania I ägde rum. Freaky-Z blev Heavyweight champion för första gången.

BUK-07: Mördaren på Elm Street heter alltså Freddy Kreuger. Vad heter den mordlystne cenobite ledaren i filmserien "Hellraiser"?

2006 mål avklarat!! (14/55)

Mål avklarat: Se den 5e bästa filmen någonsin enligt imdb.com
Titel: Shichinin no Samurai (De sju samurajerna)
År: 1954
Speltid: 203 min

Klockan är 05.12, Butabi sitter med rödsprängda ögon på jobb och har precis sett klart detta svartvita verk på nästan 3½ timme. På japanska till råga på allt. Ska försöka förklara en tre och en halvtimmes rulle så kortfattat som möjligt. Platsen för denna fantastiska historia är en liten sketen bonnahåla 1500-talets Japan. Byns befolkning är lugna, trevliga och ägnar sig mest åt att dricka sake och odla ris. Av någon anledning brukar dock banditer komma dit och förstöra den trevliga tillvaron genom rån, misshandel och andra hemskheter. Det går så långt att byns äldste bestämmer för att hyra in ett gäng samurajer som skall få komma och rensa upp i hålan och visa patrasket att de inte kan bete sig hursomhelst.

Ett gäng gubbar från byn åker runt en runda och raggar upp 7 samurajer av alla de sorter. Känns nästan som ett pojkband. Vi har den givne ledaren. En lustig och sarkastisk. En tystlåten och bitter. En ung oerfaren. Också en pajas givetvis som hittar på skojsigheter hela tiden. Men det funkar faktiskt och känns trovärdigt i storyn. När samurajerna anländer till hålan så blir alla jätte rädda för dem. Detta vänds dock efter ett tag då stämningen blir lycklig, ja nästan euforisk på grund av deras nya bodyguardars närvaro. Utan att avslöja för mycket av upplösningen så kommer givetvis våra 7 samurajer att möta det ondskefulla banditgänget i en showdown. Tyvärr är de inte 7 som står på benen i slutet på filmen, men hur allt detta går till få ni själva ta reda på.

Filmen känns fruktansvärt japansk, och detta i första hand menat på ett positivt sätt. Mycket joggande fram och tillbaka, istället för att GÅ de 3 meterna till sin vän. De skrattar på jätte konstiga ställen när det enligt Butabi inte sagts nåt roligt överhuvudtaget. Tonfalelt när de pratar ska vi inte snacka om. De låter skitförbannade samtidigt som de snackar om hur god middagen är och drar på smilbanden. Detta har ju inget med det rent filmtekniska att göra men Butabi tyckte att det höjde underhållningsvärdet väsentligt. Iallafall under de första 2 timmarna.

Nåt mycket lustigt inträffade efter halva filmens speltid. Efter 1 timme 45 min blev det plöstligt paus. Nåt vackert snidat japanskt tecken prydde skärmen, kompanjerat av nåt som mest kunde liknas vid hissmusik. 5 minuter senare var filmen igång igen. Butabi har aldrig varit med om, eller ens hört talas om nåt liknande.

För att summera det hela. Filmen är på japanska, den är svartvit och den har ju några år på nacken (1954). Vill man se en grym fajtingrulle så är den helt borträknad. Butabi fann den dock underhållande. Shichinin no Samurai ÄR faktiskt en bra film. Butabi skulle antagligen inte placera den som nummer 5 på sin egen lista, men den är klart sevärd. Det gäller dock att man har tiden på sin sida när man ser den, samt att man inte tror samurajerna skall göra roundhousekicks och skjuta eldbollar med fötterna för då blir man besviken.

Butabis favoritscen: Faktum är att Butabi inte kunde välja ut en enstaka favoritscen för det finns 2 som är hysteriskt roliga i denna rulle. Det är antagligen inte meningen att nån av dem skall vara direkt komiska men Butabi älskade dem...

1. Scenen då byns äldste bestämmer att de skall kontakta samurajer.
Bonde: "Samurajer är stolta, och de kommer inte ta emot mat som betalning".
Byns äldste: "Jodå... hitta en hungrig samuraj".

2. Scenen då byborna förbereder sig för en banditattack. "Pajas-samurajen" pekar på en häst.
Pajasen: "Vad är det där"?
Hästägaren: "Det är min häst"
Pajasen: "Hah, jag trodde det var en stor mus".
Alla runt omkring skrattar hysteriskt.


Dagens B.U.K.-fråga:

Vad är den lilla Sjöjungfruns namn i Disney's version?


Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 14/55 (25%)

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Kiwi 27 poäng
2. Gilla 25 poäng
3. Figini 9 poäng
4. Sessan 7 poäng
5. Heavy 4 poäng
6. Kebaben 2 poäng
7. Rut 1 poäng
7. The Razman 1 poäng

2006 mål avklarat!! (13/55)

Mål avklarat: Se en film på bio under Mars
Titel: V for Vendetta
Speltid: 132 min
Plats: SF Filmstaden, Helsingborg
Partner in Crime: Sessan

Bättre sent än aldrig. På den sista dagen av marsmånad begav sig Butabi och Sessan till bian för att avklara ännu ett 2006-mål. Dagens film, en mörk framtidsskildring med lättsam superhjälte touch. V for Vendetta.

Filmen utspelar sig i en inte allt för avlägsen framtid i London. En elak diktator, som har fått folket på sin sida, styr och ställer som han vill. Det råder utegångsförbud på natten. Befolkningen får inte lämna staden hursomhelst pga karantän. Yttrandefrihet och tryckfrihet existerar inte överhuvudtaget. Religionsutövare och homosexuella jagas och det hela påminner jättemycket om en framtidsversion av Hitlers NaziTyskland. Folket är så vana vid detta och insnärjda pga korrupta snutar, biskopar och råonda politiker. De är även hysteriskt rädda för de elaka poliserna som jagar olydiga invånare och slänger dem i koncentrationsliknande läger. En man bestämmer sig dock för att stoppa diktaturen och försöka få Londons befolkning att inse den orättvisa behandling de blir utsatta för. Den mannen kallas V. Ingen vet riktigt vem V är dock. Han är klädd i en lång svart cape och med en Guy Fawkes mask på sig.
(Kuriosa: Guy Fawkes är en man som planerade att spränga det engelska parlamentet år 1605, men misslyckades och arresterades i parlamentets källare kvällen före öppningsceremonin).
V har ungefär samma planer som Fawkes hade på sin tid. Till sin hjälp har han mer eller mindre omänskliga krafter (till följd av tråkigheter tidigare i livet) samt en hel uppsättning vassa köksknivar som leverar alla som våga moppsa sig.
En bit in i filmen möter V den unga damen Evey som av vissa anledningar blir indragen i V:s aktioner mot ondskan. Hon blir därför jagad av polisen och tvingas under en tid att gömma sig i V:s hemliga bostad. De två utvecklar ett märkligt förhållande som bjuder på många svängar och konstigheter filmen igenom.

Det är inte bara parets förhållande som gör konstiga svängar, filmen i sig bjuder även den på många oväntade turner. Sånt gillar vi. Det ända som känns lite B är en scen i slutet. Ska inte berätta vad som händer i den men det ingår en stor mängd Guy Fawkes masker i den. See for yourself.

Butabi trodde faktiskt att V for Vendetta skulle vara en typisk hjärndöd superhjälte saga. Den bjuder dock på lite mer baktanke och budskap än kollegor som "DareDevil" och "the incredible Hulk". Den är fint filmad med grymma miljöer, och som de flesta av er vet så ääääälskar Butabi postapokalyptiska miljöer på film. Wunderbaum helt enkelt. Skådespelarinsatserna är också helt ok. Natalie Portman snackar med engelsk accent, med bravur. Hugo Weaving är tydligen mannen bakom V:s mask, gör det med stil som vanligt. På sitt charmerande sätt ställer han åskådaren i ett läge då man inte vet om man skall älska eller hata V. Brilliant!!

Tja, Butabi rekommenderar även denna film. Lättsam men ändå med goda budskap.

Butabis favoritscen: Då hjälten V fajtas mot ett 10-tal poliser/agenter i den övergivna tunnelbanan. Fantastiskt snygg scen. Miljön är helt perfekt. Koreografin gör en bölfärdig. "Svisch-Effekterna" som lagts till V:s knivar är helt sjuka, riktigt fint gjort. Sen att det hela utspelar sig i SloMo gör det hela bara ännu bättre. Blodigt och bra tillråga på allt.

Dagens B.U.K.-fråga:

Vad heter den stora klockan i Londons parlamentshus?


Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 13/55 (24%)

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Kiwi 27 poäng
2. Gilla 25 poäng
3. Figini 8 poäng
4. Sessan 7 poäng
5. Heavy 4 poäng
6. Kebaben 1 poäng
6. Rut 1 poäng

2006 mål avklarat!! (11/55)

Mål avklarat: Se den bästa filmen någonsin enligt imdb
Titel: The Godfather
År: 1972
Speltid: 175 min

En klassiker utan dess like. Butabi har faktiskt sett detta mästerverk tidigare, för inte alls länge sedan. För att beta av sina 2006-mål var han dock tvungen att se den ännu en gång just under år 2006. Fast hey! Det kunde ju varit myckey värre. Kunde varit Spice World eller nån Meg Ryan film som han tvingats se.

"Gudfadern" handlar om den helkriminella gangstern Vito Corleone och dennes sicilianska familj. Corleone är maffiaboss över ett av New Yorks distrikt, nämligen det attraktiva Manhattan. Filmen handlar om en del uppblossande intriger som bryter ut mellan de rivaliserande familjerna i staden. Samtidigt mixas det hela med familjen Corleones egna små bekymmer. Exempelvis börjar Vito bli till åren kommen och det snackas om möjliga efterträdare. Samtidigt tvingas de handskas med hustrumisshandlar och svårövertalade filmregissörer som kräver en del övertalningar för att gå med på olika villkor (den berömda hästhuvudet i sängen scenen). När Vito sedan blir brutalt nedskjuten då han står och köper frukt, ja då bryter helvetet löst totalt. Vitos unge son Michael tar saken i egna händer för att fixa rättvisa och tvingas sedan fly landet ett tag. Mer än så vill Butabi inte gå in på rörande storyn. Om någon mot all förmodan aldrig sett "Gudfadern" så är det bara att kuta iväg till närmaste Bogarts och hyra den. "Annars kanske du får sova med fiskarna".

Förutom en fantastisk story, som mirakulöst aldrig blir långtråkig, så får åskådaren se fantastiska skådespelarinsatser. Vad sägs om Marlon Brando som Vito Corleone, Al "Scarface" Pacino som Michael Corleone, Robert Duvall som familjens advokat Tom Hagen och James Caan som storebror Sonny. Filmen har även ett soundtrack som inte är av denna världen. Typisk siciliansk klagomusik som passar exakt in i stämningen.

"Gudfadern" har inspirerat och plöjt vägen för oändligt många filmer och serier som skapats efter den. Hela filmgenren med sicilianska maffiagangstrar fick sitt totala genombrott genom detta verk. Utan "Gudfadern" hade vi inte haft några "Sopranos" och definitivt ingen "In the Mix" med Usher som hoodgangster =) Kanske inte den bästa någonsin enligt Butabi men ändå en extremt bra film som alla egentligen MÅSTE ha sett. "Fantastico, magnifico, el slendido, honom ska vi haaaa!!"

Butabis favoritscen: Hela episoden då Michael flyr New York och reser till Sicilien. Otroligt stämningsfullt med sjukt bra musikval, fina miljöer, iskalla skådisar och vackert filmande.


Dagens B.U.K.-fråga

I vilket hav ligger ön Sicilien?


Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 11/55 (20%)

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Kiwi 20 poäng

2. Gilla 19 poäng

3. Figini 7 poäng

4. Sessan 6 poäng

5. Heavy 3 poäng

6. Kebaben 1 poäng

2006 mål avklarat!! (7/55)

Mål avklarat: Se den 3 sämsta filmen någonsin enligt imdb
Titel: In the Mix
År: 2005
Speltid: 95

Okej, denna film handlar om en svart DJ vid namn Darrell som rular på New Yorks hetaste nattklubbar. Vem hade kunnat gestalta denna dude bättre än sångaren Usher som i stort sett bara behöver spela sig själv. Darrell blir tillfrågad av några gamla vänner att agera lite DJ på en privat homecoming. Denna familj är dock inte vilken familj som helst, utan ”Familjen”, det vill säga den sicilianska maffian. Den svarte hoodpojken Darrell är dock ändå på något märkligt sätt barndomskompis med maffiabossens dotter och bossen är gammal homie till Darrells avlidne fader. Märkliga förhållanden som inte förklaras närmre, men så ligger det till. På den hära get-togethern så glider plötsligt en svart Cadillac förbi huset och någon avlossar en salva kulor mot maffiabossen. Darrell gör dock precis ett svandyk framför bossen och tar en kula för honom, som tur var bara i axeln. Givetvis blir bossen oerhört grateful och det slutar med att han hyr in diskjockeyn Darrell som… livvakt åt sin precious little daughter. Sedan handlar filmen om hur maffiasnubbarna försöker reda upp oroligheterna samtidigt som Darrell och bossens dotter Dolly så smått börjar falla för varandra. Allting kulminerar i en rafflande spännande slutscen där discorök och discokulor spelar en stor roll. Ska som vanligt inte gå in mer på detaljer rörande handlingen, ni får helt enkelt se rullen själva.

”In the Mix” bjuder på en rad säkra, klassiska och förvisso förbrukade ”MOB-klichéer”. Vi får se kidnappade rivaler i skuffen på den svarta Cadillacen med tonade rutor. Fraser som ”sleep with the fishes” och ”horsehead in his bed” används flitigt. Efter skottlossningen misstänks givetvis den rivaliserande maffiasläkten med det passande namnet Salvatore. Annars heter medlemmarna i familjen Frank, Jackie, Fat Tony, Fish och Frank Jr. Alltså klassiska maffiaknep, men det är ju helt rätt. Det funkar ju. Det hade inte verkat troligt om de italienska herrarna i Armani hetat Jens, Klaus och Jürgen, eller hur?

Skådespelarinsatserna är av ganska varierande kvalitet. Usher var faktiskt förvånande bra skådis, fast så kan det ju bero på att han bara var sig själv? Han bjöd i alla fall mycket på sitt ego. Så fort det kom ett tillfälle så spelades hans egen musik i stereon, han utförde några slicka danssteg och skröt om hur snygg och populär han är. Det var nästan för uppenbart. Utöver detta får han klart godkänt. Bäst i test var ju dock en av Butabis favoritskådisar, Chazz Palimenteri, ni vet mr. Zadir i ”A night at the Roxbury”? Ingen kan spela boss som denne herre, ja han spelade alltså maffiabossen. Annars utgjordes filmen tyvärr av många, förvisso vackra, men dock kassa skådisar i form av mer eller mindre avklädda damer med ghetto-booties och för korta kjolar. Säkert direkt hämtade från Ushers senaste musikvideo där de hade passat som Ferrarin i Butabis garage, men i en seriös film funkar det inte riktigt.

Butabi fick en riktig ”längtar tillbaka till New York kick" när han såg filmen. Stora delar av ”In the Mix” var inspelad i Spanish Harlem/Upper East, ungefär precis där Butabi med vänner bor under granförsäljningen i December. Kändes nästan som hemma. Otroligt fina New York scener hämtade från Little Italy och runt Brooklyn Bridge också. Tror till och med att ”den äldre” kunnat gilla denna film bara på grund av dessa scener. (Big Papa kollar på en HIP-HOP film?!? Snacka om skräll!).

”In the mix” var långt ifrån ett mästerverk, men ännu längre ifrån ”tidernas 3e sämsta film” som IMDB utnämnt den. Klart sevärd. Lättsam och cool. Får en att vilja bli både neger och maffiatorped.

Butabis favoritscen: Då Darrell och Dolly lirar lite poker med Darrell's hoodpolare. Då gangstrarna får slut på cash så sätter den ene 2 puffror på spel medan den andra satsar sin engelska Bulldog. Hyfsat skoj scen med tanke på inblanding av ord som "f*ck", "biatch" och klassikern "u know wha im sayin?".


Dagens B.U.K.-fråga

Vilken amerikansk stad kallas för "the Windy City"?

Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 7/55

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Gilla 16 poäng

2. Kiwi 11 poäng

3. Figini 6 poäng

3. Sessan 6 poäng

4. Heavy 2 poäng

2006 mål avklarat!! (6/55)

Mål avklarat: Se den 5 sämsta filmen någonsin enligt imdb
Titel: Troll II
År: 1990
Speltid: 95 min
Partner in Crime: Heavy

Då var det åter igen dags för en kavalkad i filmvärldens djupaste träskmarker. Dags för att se ännu en av de sämsta filmerna som någonsin skapats. Som vanligt hade Butabi med sig sin co-pilot when it comes to sucky movies, Heavy!
Troll II handlar om en töntig amerikansk familj som skall prova på att bo i en bondhåla vid namn Nilbog. Familjen består av sonen Josh (en otroligt störig grabb som är en kopia av snubben på Kalles Kaviar tuben. För övrigt säkert en av de 5 sämsta skådisarna någonsin) den stenhårda all-american-man pappan Mike, tonårsdottern Holly och den smått hysteriska klimakteriemamman Diana (de 2 sistnämnda är så dåliga skådisar så att man nästan skäms över att se dem. Folket i Sunset Boulevard ser ut som kingar jämte dom). Man kan även säga att det finns en 5e familjemedlem, nämligen barnens avlidne farfar som snackar med "Störe-Josh" emellanåt och läser godnattsagor om onda troll för honom... schysst? Hursomhelst, familjen flyttar till Nilbog, årets lantis town nummer 1. Av någon märklig anledning försöker byborna föda familjen med konstig grön mat hela tiden. Efter diverse tips från den döde farfadern(!) börjar "Störe-Josh" ana ugglor i mossen. Det visar sig faktiskt (no shit) vara fuffens på gång.

Faktum är att hela Nilbog är trollens kungarike. (Nilbog - läs baklänges - Goblin = troll på engelska). Alla byborna är onda troll som tagit mänskliga skepnader. Och inte vilka troll som helst, utan arga, militanta, vegetariantroll som hatar allt som har med kött att göra. Anledningen till att de försöker föda besökarna med grönt klägg är för att få dem att förvandlas till... grönsaker. Jepp, you heard me. Efter att människorna ätit av den gröna maten så börjar de förvandlas till en grönsak, varpå de onda trollen med hjälp av den elaka häxan planterar sina offer i en kruka för att låta dem växa upp till en fin måltid. Det hela blir bara extra tramisgt med tanke på att trollen ser ut som ett gäng Ewoks på crack, eller ännu bättre: De ser ut som småbarn på Halloween. Maskerna ser ut att vara köpta på Butterick's rea och klädseln... tja en tom potatissäck. Riktig lågbudget med andra ord. Till råga på allt så hade nog filmskaparna bara 4 olika masker för det är samma troll som kommer i bild om och om igen trots att de blivit dödade osv.

Musiken är nog en annan av anledningarna till filmens låga placering på imdb's lista. I den läskiga scenen där trollen jagar en pojke så spelas typ glad, disco bodypump musik. Shit, snacka om stämningsdödare. För att summera då. Ja, som film är Troll II verkligen en super skitfilm. Fast både Butabi och Heavt konstaterade att den är betydligt bättre underhållning än andra verk som kanske är bättre rent filmiskt (finns det ett sånt ord?). Ser exempelvis mycket hellre Troll II en gång till än att sätta mig ned och plågas igenom 4 bröllop och 1 begravning eller nåt annat liknande skit. Filmmässigt: Troll II suger. Underhållningsvärde: En höjdare då man lockas till skratt som urartar i kramper pga dess sugighet.

Butabis favoritscen:
Då dottern Holly sparkar sin pojkvän i skrevet och han förvånad utbrister:
"Geez, are you trying to turn me into a homosexual?"


Dagens B.U.K.-fråga:

Vad hette familjbandet som Michael Jackson debuterade i?


Svenska OS-medaljer i Torino 2006: O O

Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 6/55

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Gilla 11 poäng

2. Kiwi 8 poäng

3. Figini 5 poäng

3. Sessan 5 poäng

4. Heavy 1 poäng

2006 mål avklarat!! (5/55)

Mål avklarat: Se en film på bio under Februari
Titel: Storm
Speltid: 110 min
Plats: SF Filmstaden, Helsingborg
Partner in Crime: The Razman

Ända sedan Butabi såg trailern till Storm för en tid sedan har han knappt kunnat bärga sig att se den. Mest för nyfiken var han på att se hur en svensk sci-fi thriller skulle arta sig. Svensk film är vanligtvis något som inte ligger direkt högt på Butabis favoritlistor. Inte heller the Razman är direkt impad av denna genre, han var till och med ännu mer skeptisk än Butabi. Hursomhelst, biokvällen började väldigt märkligt. Filmen som skulle börja 21.00 börjad istället 25 minuter senare, för att biopersonalen.. glömt oss! Märktes att inte Kiwi jobbade, för då är där ordning och reda. Angående filmen då... Innan nånting annat sägs överhuvudtaget så måste Butabi ventilera sig...

Storm är en f*ucking masterpiece som inte liknar något annat som nånsin skapats inom svensk filmindustri. Inte ens den råa trailern gör filmen rättvisa. Fängslande från början till slut, grymma filmtekniker. En rulle som Butabi klassar bland storheter som Vanilla Sky och the Game, filmer på hans top 10 lista, EVER!

Så =) Butabi skall faktiskt inte berätta alls mycket om handlingen då detta faktiskt kan förstöra för framtida viewers. Dessutom är handlingens å flummig och psykadelisk så det går knappt att beskriva. Kortfattat är dock att det handlar om en cynisk grabb som glider runt i Stockholms innekretsar och super och knarkar. En kväll träffar han på en mystisk tjej med knalloranget hår som är jagad av ett gäng skogstokiga robot-zombie-liknande-snubbar som inte vill annat än att ha tag på henne. Tjejen ger killen en liten kub som hon säger att han måste vakta med sitt liv. Efter detta råkar DD (killen) ut för en rad mardrömslika händelser där han inte riktigt vet vad som är på riktigt eller fantasier. Otroligt fängslande.
Det går inte att sätta Storm i ett speciellt genre fack. Om jag skulle förklara den så lätt som möjligt så skulle jag säga att den är ett hopplock av följande saker:

* Filmen 28 days later
* Playstationspelet Silent Hill - det läskigaste Butabi någonsin varit med om, alla kategorier
* Klassiska superhjälte serietidningar
* Tarantinos yrhet
* Filmen Vanilla Sky - den bästa filmen någonsin enligt Butabi
* Det enda bra med övrig svensk film - TROVÄRDIGHETEN. Inslag från svensk vardag som får oss att känna oss hemma. Aktuellt på TV:n. Scener från städer vi känner igen osv.

Butabi är fullkomligt tagen efter att ha sett Storm och kan knappt vänta tills han får se den igen. Kan dock tyvärr inte rekommendera den till allmänheten då den med största sannolikhet kommer bli sågad av de flesta. Om ni gillar konstiga, psykiska, tänkarfilmer typ de som nämnts tidigare så kommer nu säkert avguda den dock. Om man sedan ser på specialeffekter och det rent filmtekniska så är Storm ett mästerverk även där. Svensk film blir helt enkelt inte bättre än så här. Fantastiskt!!

Butabis favoritscen: Hela delen då DD reser tillbaka i sitt minne är hel grym. Man lyckas verkligen fånga den postapokalyptiska känslan med rätt ljussättning, kameravinklar och rubbet. Samtidigt som Butabi och the Razman satt på nålar för att det var så spännande och läskigt så var det fan "tears to the eyes" för att det var så vackert och bra gjort. Hela "minnet" är inspirerat av Silent Hill så det bara vysslar om det. Me like!


Dagens B.U.K.-fråga

Vem ligger bakom de svenska filmerna "Kopps" och "Jalla Jalla"?

Svenska OS-medaljer i Torino 2006:

Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 5/55

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Gilla 10 poäng

2. Kiwi 8 poäng

3. Figini 5 poäng

4. Sessan 4 poäng

5. Heavy 1 poäng

2006 mål avklarat!! (3/55)

Mål avklarat: Se en film på bio under Januari
Titel: Fun with Dick and Jane
Speltid: 90 minuter
Plats: SF Filmstaden, Helsingborg
Partner in Crime: Sessan

Ännu ett mål avklarat, och det var i grevens tid. Sista möjligheten att klara detta mål hade varit ikväll och då jobbar Butabi natt på stationen. Skam den som ger sig, igår begav sig Butabi och Sessan mot Filmstadens lokaler för att avnjuta Jim Carreys senaste alster "Fun with Dick and Jane".

För att göra en lång historia kort... Dick och Jane (Tea Leoni ni vet? Nähä... brunetten i Bad Boys från 1995? Nähä.. följ länken bara) lever ett typiskt välbärgat, bekvämt amerikanskt drömliv. De har bra jobb med fina inkomster, ett stort hus à la Desperate Housewives, en silvrig sprillans BMW osv. Till råga på allt har Dick nyss fått en grym tjänst i företaget där han jobbar. Helt plötsligt så spricker dock bubblan och företaget (med en bauta fet Alec Baldwin i spetsen) konkar. Dick blir arbetslös och familjen har plöstligt ingen inkomst. Det är då det komiska börjar. Dick börjar leta en massa andra chefsjobb men de växer inte direkt på träden. Det går till slut så långt att han tillsammans med en massa illegala mexare letar ströjobb på gatan. Samtidigt ställer Jane upp på kosmetiska experiment för att få in lite cash. Denna oerhörda familjetragedi blir väldigt komisk i och med att paret samtidigt försöker dölja sin sits för grannskapet och alla bekanta. Deras tillvaro blir till slut så tuff att de börjar råna folk och affärer och även ett ännu större objekt som ni får reda på när ni ser filmen.

Filmen innehåller en del klassiska "Carrey scener" där han helt out of control flippar ut och spelar över. Otroligt roligt trots att denna typ av scener visades och hyllades redan 1994 i Ace Ventura och Dumb & Dumber. Storyn i sig (som härstammar från en 70-tals version) är ju klart totalt osannolik men ändå rätt så mysig och trevlig. Inga nyheter, Carrey gör sitt race, men filmen är en hyfsad "nice-piece-of-underhållning" som Butabi lätt rekommenderar.

Butabis favoritscen: Då Jane lyckas frita Dick, tillsammans med ett dussintal nyvunna mexarvänner, från immigrationspolisen. Kolla in Dicks svullna käke och typiska "Outlaw-look". Kolla även Jane's botoxsvullna feja, en svit efter de kosmetisk experimenten. Sjukt kul med tanke på att de bara några scener innan var ett rikt, ungt, vackert par.





Dagens B.U.K.-fråga

Vilken Batman-skurk har Jim Carrey gestaltat på film?


Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 3/55

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Figini 5 poäng
2. Kiwi 4 poäng
3. Gilla 3 poäng
4. Sessan 2 poäng

2006 mål avklarat!! (1/28)

Som ni trogna bloggläsare vet så har Butabi satt upp ett antal punkter av saker som denne skall göra under året, mer känt som "Saker som Butabi skall göra under 2006 listan". En av sakerna på listan är att Butabi under året skall se de 5 bästa filmerna någonsin enligt IMDB's besökare och även de 5 sämsta. När Butabi häromveckan träffade sin vän Heavy så kom den senare listan på tal. Heavy har alltid varit något av en fan av dåliga filmer och han ville gärna se de 5 med Butabi. Döm om förvåningen när det kom fram till att Heavy faktiskt äger den 4e sämsta filmen någonsin enligt IMDB, nämligen Santa with Muscles. Döm om förvåningen (2) när det visade sig att världens största wrestlare någonsin, Hulk Hogan, innehar huvudrolls positionen. Saken var biff. Datum och plats bestämdes och idag var det alltså dags för Butabi att börja ta itu med sin 2006-lista...

Mål avklarat: Se den 4e sämsta filmen någonsin
Titel: Santa with Muscles
År: 1996
Speltid: 97 minuter

Den första känslan man får i filmen är den typiska "feelgood" känslan som ofta förekommer i Disneyfilmer. Ni vet då kameran zoomar in mot en mysig liten by där snön ligger tät och det hela ackompanjeras av pling-plong-bjäller musik och ett litet barn som skriver en önskelista till tomten. Det byts dock snabbt bort då man får följa med hem till huvudpersonen Blake Thorne, en överklass brat som roar sig med att mobba sina betjänter, slira runt i sin Hummer och skjuta paintball på poliser (det mest komiska är att denna roll spelas av vid tidpunkten 43 år gamla Hulk f*cking Hogan). Efter en polisjakt flyr Blake in på ett köpcentrum och klär ut sig till tomtefar. Efter ett tag trillar han ned i ett sopnedkast och när han vaknar upp har han oturligt nog tappat minnet, ja iklädd tomtedräkten. Slutsatsen av det hela är att han vid uppvaknandet, med hjälp av flera övertygnings försök av sin nya vän Lenny, tror att han är tomen. Blake har nu plötsligt förvandlats från slyngel till mr. good-guy himself och börjar genast att utföra goda gärningar. Hans primära mål blir dock att förhindra att byns onde vetenskapsman Ebner Frost stänger ned det gamla fina barnhemmet (där Mila Kunis från that 70's show som tolvåring helt oväntat sitter inlåst). Som märkes en totally thrilling mindbreaking story. Fast skämtåsido så var både Butabi och Heavy grymt roade av "den 4e sämsta filmen någonsin". Kan i och för sig till stor del bero på att vår husgud Hulk Hogan var med. Borderline är dock att den inte förtjänar denna usla placering på IMDB's lista. Märkligt nog visade Hogan inte upp ett enda wrestlinggrepp, kanske pga rättighets problem, vad vet jag? Se den om ni vill se en lättsam, hyfsat hjärndöd film utan vettigt budskap.

Butabis favoritscen: Då Hogan talar i telefon med skurken Ebner Frost och argt väser "I'm gonna introduce you to my 2 friends, Lefty and Righty" (syftandes på sina 2 knytnävar) och sedan knäcker telefonen på mitten.


Dagens B.U.K.-fråga

Vad är namnet på författaren som skrivit böckerna om Harry Potter?

Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 1/28

B.U.K.-quiz tabellen:

1. Gilla 3 poäng

2. Figini 2 poäng

3. Kiwi 1 poäng

3. Sessan 1 poäng

Krokodiljakt

Efter en fin kväll med grillning och fotbollslandskamp (ser bra ut inför mästerskapen) bestämde sig Butabi och Sessan för att slå sig ned i soffan och titta på en film. Den enda filmen som ansågs kunna ge de båda något var skräckfilmen Lake Placid (1999). Kortfattat, utan att avslöja för mycket om den revolutionerande handlingen, handlar denna film om en über stor människoätande krokodil som härjar i USA:s norra delar, i delstaten Maine(!!). Butabi har bekanta i Maine och kan låta hälsa att klimatet där är ungefär detsamma som i Moder Svea om inte ännu kyligare. Hur en tropisk krokodil hittat dit är alltså ett mysterium.

Om man ser till det rent faktamässiga och realistiska så var Lake Placid ungefär lika stimulerande som ett fullängdsalbum med Darin. Den innehöll dock några höjdpunkter, bland annat hyfsade skådespelar insatser av Bridget Fonda och även hårdingen Oliver Platt som är fullkomligt lysande som wrestlare i kultingen Ready to Rumble (2000). Det som Butabi fann mest underhållande var dock 2 scener i filmen.

Scen 1. Inledningsscenen då den elaka krokodilen skördar sitt första offer, en dykare. En polis försöker hjälpa dykaren upp i en båt under attacken. Det hela resulterar i att han får upp halva kroppen, från midjan och uppåt. Själva höjdpunkten är polisens oberörda reaktion på denna hemska upplevelse. Han rycker på axlarna och säger hest: "Oh shit"! Manligt.

Scen 2. En gammal förvirrad dam som bor vid sjön finner tycke för 10 meters besten och börjar mata denne, vid regelbundna tider, med sina kor. Hmm. You only see that in the states!

Alltså 2 fantastiska scener som går att jämföra med barnvagnsscenen i Pansarkryssaren Potemkin. Slutsats för dagen: om du känner dig tillfredsställd med dagen och känner dig lite så där slö och degig. Istället för att kolla på repriser av fantastiska CSI:NY så gå till närmsta uthyrare och hyr Lake Placid. Hjärndött, manligt och blodigt.

And thats the bottomline