Fredagsfyran
Dagens ämne: 11 september, 2001
Om en månad är det exakt fem år sedan terroristattackerna i USA. Vad minns du från den dagen (var du var, vad du gjorde, hur du fick veta, etc)?
Det norra tornet attackerades ungefär samtidigt som jag hoppade av regionbuss 520 i Hyllinge. Gick, ovetandes, de 500 meterna hem för att rutinmässigt kolla nyheterna på text TV:n. Fick då läsa den första informationen som var typ "EXTRA EXTRA flygplan har kraschat med WTC". Första tanken var ungefär "shit va hemskt där har man ju varit". Svensk TV hade inga rörliga bilder så här tidigt så jag zappade över till CNN där man givetvis sände Live. Känslan när man såg rök välla ut från WTC var helt sjuk. Kändes som ett skämt eller en grymt påkostad Hollywoodrulle. Ringde snabbt klasskamraten Blåvitt för att be han slå på TV:n men fick bara ett "jag vet" till svar. Kollade spänt på TV:n och lyssnade på de nervösa, amerikanska reportrarna. Det var då, rakt framför ögonen på mig och miljontals andra tittare, som Flight 175 kraschade i södra tornet. Första känslan då var "världskrig". Grymt läskigt. Sen satt jag fastklistrad vid TV:n precis hela dagen med många märkliga tankar inom mig. "Vad händer nu?" "Varför?" "Vem vågar sig på USA?" "Hur mår mina vänner på Manhattan?" "Hur många har fått sätta livet till?".
Snart har två filmer om händelserna, United 93 och World Trade Center, premiär. Var det för tidigt att göra dessa filmer?
Det var ju bara en tidsfråga innan de skulle komma. Tycker inte det är för tidigt. Hoppas bara att det blir smakfulla filmer som hyllar exempelvis de män och kvinnor som förhindrade "katastrofen i Washington D.C." (United 93). Gäller att trycka på rätt saker och försöka visa så korrekt bild av incidenten som möjligt. Ligger dock rätt i tiden.
Har ditt liv förändrats sedan den dagen och i så fall hur?
Mitt hat och förakt riktat mot religiösa fanatiker oavsett inriktning har blivit kraftigare. Just efter 9-11 blev jag inte så mycket oroligare när det gällde att resa. Tyvärr var det ju bara startskottet för en massa andra incidenter som Londonbomberna, terrorattentatet på Bali, hoten mot Danmark och en massa annat. Nu tänker jag alltid efter innan jag bestämmer resmål. Går dock inte runt och oroar mig konstant då jag fortfarande anser att risken att bli överkörd av en alkis är större än att hamna bredvid en självdetonerande, äcklig kärring på ett tåg. (Förlåt mina hårda ord men jag är faktiskt riktigt jävla upprörd just nu).
Hundratals personer sitter fängslade utan rättegång på Guantánamobasen. Vad vet du om detta och vad tycker du?
Det är bra att de hålls fångna tills deras oskuld bevisats. Det är ju säkert inga lammungar som sitter där. Däremot är det svårt att bevisa oskyldig om man inte får någon rättegång och där har vi ett stort problem. Skyldig eller oskyldig, oavsett vilket måste en rättegång äga rum. Och för att svara på frågan. Innan fångarna är bevisade uppenbart skyldiga borde de kanske behandlas lite mildare än vad man brukar få se på Guantanamo. Man skall dock ta det hela på allvar för de sitter där av någon anledning.
Ordet är Ditt! Vem är den fulaste politikern du kan komma att tänka på? (Förutom mannen ovan)
Saker som Butabi ska göra under 2006. Avklarade: 21/55 (38%)
B.U.K.-quiz tabellen:
1. Kiwi 40 p
2. Gilla 38 p
3. Figini 12 p
4. Heavy / Sessan 8p
5. The Razman 6 p
6. Kebaben 4 p
8. Rut / Piraten 1 p
5 kommentarer:
Mannen på bilden är Fidell Castro, Kubas kära ledare.
Den fulaste politikern måste vara vår egen Marit Pålsson. Det är ingen skönhet.
Word bro'
För övrigt, rätt svar Raz!
Hr Svanberg... Det är lika tråkigt som tragiskt att läsa Ditt inlägg. Jag är en av dessa många européer som "bölat" över Guantánamolägrets fångar. Varför har jag gjort det? Inte för att jag älskar terrorister, utan för att jag älskar demokrati.
Att (väst)världen upplever ett hot från militanta islamister är vi överens om. Men *hur* den bäst bekämpas är vi tydligen oense om.
Jag tillhör de som anser att vi inte får göra avkall på det som utmärker oss som demokratiska västländer - opartiska rättegångar, respekt för mänskliga rättigheter, etc - om vi alls ska kunna fortsätta kalla oss för demokratier.
Jag menar, vad har vi då vunnit? Och vilket samhälle har vi då skapat? Det är ju nästan som när AFA (Antifascistisk Aktion) försöker stoppa nynazister genom våld och hot, så att inte nynazister genom våld och hot kan stoppa sina fiender... Good work! Not.
Tror Du verkligen USA, om de *vet* att de håller ett hundratal terrorister inspärrade, släpper dessa fria p.g.a. "den värdelösa världsopinionens påtryckningar"? I så fall är de ju mer än lovligt korkade och borde lämna över den självpåtagna världspolisrollen till någon annan.
Jag var en av de som kämpade för att få den s.k. Kubasvensken fri. Jag är stolt över det. Inte för att jag är eller var övertygad om att han tvunget var oskyldig, utan för att jag var övertygad om att han förtjänade att bli behandlad som alla människor ska bli behandlade: Med en snabb och rättvis rättegång - det, eller en frigivning. USA valde det senare.
Du kan ju försöka bomba terrorismen "tillbaka till stenåldern" om Du kan. Hur bra det lyckas kan var och en se på CNN varje dag. Terroristerna som stoppades i England var födda i landet. Vilka bombar vi då? Pakistan, som de haft mycket kontakt med? Jaha, och var i Pakistan ska vi bomba? Ska vi störta landets ledning? Vad händer sen? Det funkar ju så "bra" i Irak, så vi kan ju fortsätta succén med Pakistan, Iran, Nordkorea och vartenda land i världen som sätter sig på tvären.
"Antingen är ni med oss eller så är ni emot oss", sade George W Bush angående "korståget" mot terrorismen (uttrycket senare ändrat av förståeliga skäl). Tyvärr, Mr President, jag vill inte leva i en sådan svartvit värld. Och jag vill inte leva i en värld där Amerikas konstitution är bland det finaste som skrivits, men där ni står och pissar på dokumentet - allt enligt principen "ändamålet helgar medlen".
Man kan inte försvara demokratin genom att förstöra den. Basta!
Ser framemot den fortsatta diskussionen... go on... Blåvitt kanske?
Först och främst; Jag minns den dagen 'Ben Butabi' ringde mig och var i chocktillstånd över vad som hade inträffat. Själv tog jag stadsbussen hem från skolan och på radion spreds budskapet om det inträffade.
Mitt i chocken hör jag hur någon plötsligt utbrister: "Det är den där jävla Bush!". Första dagen var jag ledsen, chockad och nedstämd men det dröjde inte länge förrän det övergick till ren ilska.
Är det västvärldens fel att fria demokratiska invånare faller offer för religiösa fanatiker eller är det just de religiösa fanatikerna som bär skulden för sin dogmatiska övertygelse?
Då ställs den naturliga frågan: Hur ska vi i framtiden försvara oss mot sådana vidriga angrepp? Att kapa flygplan och döda tusentals oskyldiga människor är inte att springa demokratins ärenden. Vi tvingas i en situation om rent självförsvar, om vår överlevnad mot religiösa fanatiker. Kort och gott: Det är kriget mot terrorismen.
Västvärlden vann inte andra världskriget mot nazismen och kommunismen med demokratiska medel lika lite som vi vinner mot terroristerna genom daltande. Det är en ny världsordning där självförsvar måste sättas i främsta rum. Demokratin är inte så mycket värd om det upphör att existera på grund av ständig rädsla, hot och massmord.
Vad 'kiwi' helt tycks missa är att världsordningen förändrades den 11 september 2001. Den kommer att förbli förändrad fram till dess att hotet mot demokratin och den fria världen från terrorgrupper är borta.
Lika lite som jag åberopar mina legala rättigheter och diskuterar bevisbörda när livet är hotat av massmördare vid inbrott, bör den fria världen diskutera rättsprinciper med religiösa fanatiker. Deras rättigheter är förbrukade.
Till dess att många européer däribland 'kiwi' vaknat får vi fortsätta leva i ständig rädsla för sprängda pendeltåg, flygplan över Atlanten och bilbomber i storstäderna.
Skicka en kommentar